"CROss ett"

av Calle O.

Jag började med att tanka ner programmet "Freeship" från "www.freeship.org". Jag hade en idé hur designen skulle se ut i huvudet innan jag började. Det tog en bra stund att till slut bli nöjd med resultatet och det är bra att läsa lite om båtdesign innan man börjar. Min far lärde mig "hantverket" i min ungdom. Med programmet ges möjligheten att laborera på ett helt annat sätt än den gamla hantverksmetoden. Programmet är lätt att använda. Frånsett att roder och köldimensioneringen inte ger korrekta värden. Dessa går dock enkelt att beräkna med mer hantverksmässiga metoder.

Man sparar tid om man slipper skapa modellen till en tvåfyra från början. Jag har en råmodell som jag distribuerar till den som vill.

När man är klar med designen och har turat linjerna till godtagbar marginal kan man ta ut ritning i programmet. Dock är utskriftmöjligheten begränsad för de flesta till A4. För att kunna bygga båten med en viss tjocklek i skrovet så tog jag med assistans ut offsetlinjer i Rhino. Om man inte gör det blir båten för stor då ritningen avser utsida skrov. Det går förmodligen att ta ut sådana i Autocad också. Det går att spara linjeritningen i dxf-format. I och med storleken på tvåfyran kan man plotta ut ritning i skala 1:1 vilket förhoppningsvis ger avsevärda vinster på noggrannheten i utförandet.

Jag grovklippte de plottade spantrutorna först innan jag limmade upp dem på board. Jag valde spånskiva 10mm. Jag häftade först rutorna med ritningskanten mot en rak sida på boarden. Sedan spraylimmade jag fast kanterna. Görs lämligen i väl ventilerade lokaler. För att såga ut spantrutorna hade jag föredragit bandsåg. Men jag monterade fast min sticksåg upp och ner i en typ ”workmate”-bänk. Sedan var det lätt att med ganska god noggrannhet såga ut formen.

Jag byggde en rejäl balk för bygget av två noga utvalda granbrädor. Seden skruvade jag ihop dem med plywood på ovansida och undersida. Det ger ett ganska vridstyvt och böjstyvt fundament att bygga på. Sedan fäste jag spantrutorna med vinkeljärn i balken. I och med att kanten var rak på ritningen och de sedan ursågade spantrutorna så var det bara att ställa upp dem på rad..

För att tåla att jag spikar i boarden och underlätta lösgörande av skrovet från spantrutorna så lade jag en hederlig silvertejp runt kanten. Efter uppriktning fäste jag en ribba längs kölen på båten för att säkerställa spantrutornas vinkel mot balken. Denna ribba får sitta där tills att bordläggningen kommit en bit upp. De första listerna längs relingen är också fästade ordentligt.

Nu är det dags att limma bordläggningen. För att blanda epoxin använder jag två 60ml ml-graderade sprutor(utan nål). Man får göra lite större hål i sprutan för basen, pga viskositeten.

Fyra bord är limmade på varder sidan för att minska risken för att båten vrider sig. Jag spikar med galvad dubb för att det skall vara bra friktion mellan spiken och cedern. Kanske något grov dubb men man behöver ändå spackla igen hålen. Det går bra att använda spatlar som blir av kapad cederlist för att föra på epoxilimmet. Med rätt handlag är det inte speciellt tidskrävande. Jag torkar av överskottet noga för att slippa slipa av det. Det blir väldigt hårt.

Två pass idag. Det tar ca 1 kvart per list än så länge. Mottot är "rätt från början". Farten kommer efterhand. Jag vågade mig på att blanda lim för två rader sista gången. Det gick bra.

Det går framåt, sakta men säkert. 13 bord på vardera sidan. För att tvinga in borden i fören använder jag i vissa lägen en "remtving" som är gjord för tavelramsmontage o likn. Dessa bord i fören kommer senare att fräsas bort men för att vinkeln mellan borden skall bli rätt tvingar jag ihop dem.

När jag kommet ungefär till vattenlinjen är det lagom att lägga en ny bordlinje. Då kan jag få borden i linje med akterskeppets linje. Detta underlättar för läggandet av borden. Denna nya linje är helt rak i bordläggningens plan. Om man inte gjort det blir det också onödigt stora spänningar i borden när man fortsätter den dubbelkrökta ytans beläggning. Jag sätter fast en ribba på utsidan och använder en handöverfräs att kapa borden och få en fin ny linje att limma efter.

Nu är akterskeppet sammanfogat i mitten och skeget är i vardande. Det är lite bökigt att inte kapa ribborna men med en stark laskning går det bättre. Jag räknar inte med någon försvagning av strukturen pga detta. Man får använda tvingen så att fogen blir så exakt som möjligt. Jag räknar dock med en del spackling, av bekvämlighet.

En ny kantfräsning är förestående. Några korta små bord till så. Två nya bord är lagda efter fräsningen.

Passar på vid tillfälle och fräser in en förstärkning i fören. Kan man i och för sig sätta in före bordläggningen men man får bäst passform om man fräser. Satte upp en regel bredvid som styrning för fräsen.

Jag kommer att använda ett rör som gjutform för att få bra passform mellan roder och skeg men nånting att bottna spacklet mot måste dit. Bäst att göra innan allt sitter på plats. Dessa småpill är bra att ta till i väntan på att limningen skall torka. Det måste ha torkat för att fräsa ny kant.

Det börjar dra ihop sig.

Glassburken är praktisk att blanda epoxin och fillern i för att sedan med spatel kladda på limmen flödigt. Det går bra att använda den igen då den är så mjuk att den inte spricker om man försöker rensa den från härdat lim. Efteråt torkar jag bort överflödet. Det lär bli mycket att slipa ändå.

Med tving och rem håller vi ihop skeget under limning.

Det skall nu bara fräsas och tillpassas ett mittbord sedan är skrovet komplett.

Fräser in en teakbit i skegnosen för att kunna ev skruva en rodertapp här.

Ursågat och tillpassat för sista bordet!

Många remmar går det åt att kontrollera ihoplimningen av nosen.

Såja! Nu sitter halvorna ihop. Ett kapitel i arbetet är avklarat. Nu vidtar mindre angenäma slip, puts och spackeljobbet. Hatar egentligen att slipa men det kan inte hjälpas. Av fyra plankor som klövs i 5,5mm tjocka ribbor blev det tre kvar när skrovet sitter ihop. Kvar finns även lite kortare bitar som räcker till akterspegel och ev akterdäck. Däcket planeras gjutas i form och då använder jag divinycell.

Sammanfattning av denna etapp: Denna del av arbetet har jag klarat utan större svåriheter. Att laska ihop borden kring skeget var väl den största utmaningen. Men om man inte har speciella krav på utseendet går det snabbt. Lite extra kontroll på linjerna vid limningen är allt som behövs. Ju bättre man har "linjerat" upp mallarna dess bättre. Man kan ägna sig åt att passa ihop borden bättre och spara något kilo lim men arbetsinsatsen växer enormt. Om man limmar med epoxi så vet man att det blir starkt. Jag hade stora funderingar innan på ev annat lim men eftersom det är stora krafter i ett 2.4-skrov tyckte jag inte om den osäkerhet som då hade uppstått. Jag använde handöverfräs för att skapa ny linje på bordläggningen. Detta kan utföras med cirkelsåg också. Även sticksåg kan användas men ger lite mer arbete då man inte gärna vill såga igenom mallarna. Antalet gånger jag sågat är lagt efter båtens form och kan läggas lite olika. I princip ligger ytan ovan vattenlinjen hel utom i akterskeppet. Jag har lagt ca 60 timmar på att bygga form och limma cedern. Jag lutar åt att lägga en färg på båten och då syns inget av detta. Det är viktigt att träet är absolut helt torrt när det sedan skall lamineras då träet kan krympa upp till 1,5-3% i riktning tvärs fibrerna beroende på fukthalt. Detta kan synas i bordläggningen om krympningen inträffar efter laminering eftersom limmet inte krymper i samma utsträckning. I träfibrernas längdriktning krymper det bara ca 1-2 promille vilket är försumbart då båtens sidor motverkar varandra och ger en symmetrisk krympning. Det är ingen dum idé att kontrollera fukthalten i träet innan laminering.

Passar på och fixar spackling kring roderaxeln.

Laminerar en något välvd akterspegel och laminatprover.

Jag grovslipade med en excenterslip kopplad till en dammsugare som tål kontinuerlig drift. Kan annars förmodligen orsaka en st. bränd dammsugare. Jag har bara grovavjämnat. Nästa steg blir att planslipa med en böjlig bräda, så att linjerna blir rena. De krökta ytorna kring skeget blir lite knivigare.

För att tura ut linjerna gjorde jag ett litet hemfix - ett turningsverktyg med självhäftande slippapper. Genom att hålla i handtagen kan man tvista brädan att följa bordläggingen vilket är viktigt för att slipa enbart på topparna. Det är också viktigt att man inte har slippapper hela brädan för det är lätt att man trycker för mycket i ändarna. Som ni kanske noterat så är det inte mycket synligt arbete utfört. Dock har jag hittills slipat i 16 timmar och eftersom jag inte har ork till så mycket tar det några dagar.

Det tar en del tid att handslipa rundningarna kring skeget. Jag har konsulterat Hasse för att veta hur långt jag behöver slipa. Jag har slipat i tre omgångar. Det bästa verktyget för att avgöra om ytan är jämn är att känna med händerna. Man går där och smeker skrovet. Kan det vara därför båtarna ofta fått kvinnonamn? Det börjar luta åt laminering av utsidan. Jag limmade idag fast en liten akterspegel.

Materialproverna ligger med två mattor 160g på vardera sidan om 3.47kg/m3, utan färg vilket bör hamna strax över 3.6kg/m2 med täckande färg. Känns oerhört styvt. Bestämde mig för att lägga utvändiga biaxiala mattan tvärs och längs. Är inte riktigt klar om den invändiga skall ligga diagonalt.

Nu ser båten ut som en spräcklig val. Efter att ha prövat med svart bottenfärg och brun bordläggning insåg jag att den såg ut som en holk. Nya tag, jag gör den helsvart. Efter Hasses avrådan från svart färg pga den värme som svart drar till sig och känsligheten för värme hos denna epoxin blir den vit till att börja med. Om den blir snabb så kanske det åker på en silvermetallic. Alla håligheter tillåtna som otillåtna spacklas och jämnas ut för ett så bra underlag för väven som möjligt. Förhoppningsvis laminering i morgon. Jag är nu mycket trött på att slipa. Har tagit det medvetet lugnt under julen för att hålla glädjen i topp. Känns som det räcker för lite slipning efter laminering också. Känns som jag lagt ca 60 timmar på slipning, spackling och grundning.

Så är då bordläggningen laminerad. Mycket tack till två par händer extra, Preben och Peter. Det kanske går utan men det underlättar väsentligt. Det tog ca 4 timmar tot att lägga två lager. Om man är ensam måste man lägga väven torrt och sedan väta den utifrån vilket är betydligt jobbigare men det går. Nu skall jag ägna kvällen åt att lägga två lager med enbart epoxi för att få en slät yta att slipa på. Man får vänta några timmar emellan. Sedan får båten härda i några dagar innan jag lyfter den från spanten. Tänkte fixa kärran under tiden. Den behöver lite uppmuntran, nya däck och div underhåll. Kanske även titta på att laminera kölen.

Nu väntar jag bara på att den skall härda ordenligt. Nu står värmefläkten på och man kan fira helg i lugn och ro. Det vita pigmentet i epoxin täcker inte tillräckligt så det får bli någon färg sedan. Det finns lite olika förslag. Vi får se. Efter helgen kan jag lyfta skrovet och väga det. Då kan man avgöra hur mycket glas och epoxi det blir på insidan. Om viktberäkningen stämmer skall skrovet väga 5,2m2*3,6kg/m2=18,7kg, dvs efter invändig laminering. Det är dock ingen idé att väga den förrän jag slipat den invändigt från limrester och jämnat till borden.

Jag har nu separerat skrovet från spantrutorna. Separationer kan vara svåra men denna gick utmärkt. Eftersom jag bara hade två händer lossade jag ett antal spantrutor underifrån först innan jag fick hjälp av min fru att lyfta över skrovet till arbetsvaggan. Nästa moment är att rensa insidan. Imorgon skall det regna hela dagen, annars hade jag tänkt att grovlipa med rondell utomhus. De känsligaste spantrutorna i skeget var svåra att få ut hela. Jag lyckades sånär som på två stycken. Skrovet känns lagom styvt med tanke på att endast ena sidans laminat ligger på. En vingligt försök att väga skrovet gav en alltför osäker indikation även om det var åt det positiva hållet. Får se om jag kan uppbåda annan våg för vägningen, som i och för sig kan vänta till insidan är slipad. Med ett antal olika försök till vägning säger vågen 14kg vilket stämmer bra med beräkningarna.

Att slipa insidan tog inte lika lång tid som utsidan. Ca 15 tim inkl spackling. Jag ville spackla igen hålen invändigt efter spikarna. Tyvärr syns spacklingarna lite men vafalls, det ser bara mer autentiskt ut såhär. Efter ett maratonlopp för mig med vågen, saxen och rollern i mina händer är insidan av båten nu laminerad. Kroppen är trött men själen pigg. Kunde inte sova efteråt, tänkte hela tiden på laminering och återigen laminering. Vägde båten efter laminering och fick en aproximerad vikt på 17-17,5kg, vilket stämmer perfekt med önskad vikt. Det sista kilona till minimivikten läggs som färg på utsidan. Om inte detta räcker kan jag ju måla invändigt oxå. Om bygget stämmer överens med ritningen så kan jag erhålla en väsentlig vikt på blypaketet.
Nu är det dags för invändiga förstärkningar, laminera kölen, och få till ett däck. Jag är lite kluven till däckskonstruktionen. Det är lättare att laminera ett divinycelldäck i Hasses form men att bygga ett däck i ceder med träets riktning i tryckriktningen är ju också väldigt fördelaktigt ur vikt kontra/tryckuptagning..

Håller på att limma en balkvägare(vet inte om det är rätt, men det är det mest träffande beteckningen)längs relingen. När man limmar den tunna väven runt så tänk på att klippa till väv på diagonalen då är det lättare att få den att smita tätt över skarpa kanter(radien blir större för fibrerna).

Eftersom skotten inte kan lamineras på båda sidor samtidigt så passar jag på att få dessa laminerade. Tänkvärt är att det går åt rätt mycket epoxi för att "grunda" cellplasten(ca300g/m2).

Är det den heliga graalen jag skådar eller är det en roderhylsa? Efter lite knåpande med två olika rördimensioner som skulle passa mina olika dimensionsbehov. Det större röret för att kunna härbärgera lagret som skall färdigställas av blocket på bilden och den mindre har en invändig dim om ca 26mm. Dessa sammanlänkades med lindningar av tejp, som hjälp för centreringen. Slutligen la jag gladpack utanpå. Förmodligen är det inte fel att lägga lite vax på rören innan gladpacken för det tog en stund att frigöra hylsan. Nu har jag laminerat fast hylsan i båten efter noggrant uppriktning och justering. Nästa moment blir tillpassning av frigolit och att fästa upp skotten i båten inkl förstärkningar av roderhylsan. Skall även passa på att planera in lamineringen av kölen.

För att inte uppfinna allt för mycket på en gång har jag lånat Hasses kölformar. Det spar jag tid och arbete på. Nu har jag laminerat två kölhalvor. För erforderlig formbeständighet under belastning är dom laminerade med sex lager 450g väv och en 160g på in- och utsida. Vitsen med att spara gram är knappast värt besväret. Dock kan man spara lite genom att göra laminatet tunnare nedtill där blyet skall vara, detta för att kunna få blyets tyngdpunkt längre ner. Maxmomentet är ju närmast båtens botten. Dock måste man se till så att det går att få ner blyet fortfarande. Efter laminering har jag, innan det har blivit hårt, skurit bort överflödet. Det är möjligt att slipa senare men då är det lättare att skada formen. Nu skall jag när jag kan slipa dem föra ihop delarna och lägga en remsa inifrån. Endast justering skall behövas från utsidan.

Kölen är ihoplaminerad. Bakkanten limmas ihop med epoxi med filler i. För att ge stöd till att laminera en fin akterkant la jag ett enkelt lager bak mellan formarna. Detta för att kunna laminera en skarpare akterkant formarna medger. Botten lamineras med en färdigt tillpassad och förpreggad väv. Likaså framkanten. Med två ribbor med var sin liten spik i på tvären kan jag lyfta ned laminatväven på plats utan att söla allt för mycket.

Jag har även fäst in främre skottet och roderskottet. Under tiden jag tillpassar och fäster in dessa sätter jag tillbaka några spantrutor för att säkerställa formen på båten. De ger även möjlighet att kontroller ev tvist på båten. Lyckligtvis fick jag utan några problem båten rak. En förstärkning akterut för roderhylsan skall fästas och aktre sittbrunnsskottet likaså. Sedan är det dags för köl och riggförstärkningar. Dr Andersson har lovat bistå i de tekniska bryderierna. Det känns tryggt.

Frigoliten är tillpassad. Volymen kollas överslagsmässigt med att mäta densiteten (16.4kg/m3, på denna batch) och därefter vikten på den frigolit som jag passat till i båten. Det är inte helt hundraprocentig säkerhet i den siffran. Men ger en indikation på hur mycket som kommit i. En viktbalansmätning är gjord och det är som vanligt lite knappt i fören. Det skall dock fungera, åtminstone i teorin! Skrovskalets volym, invändiga förstärkningar och tom. även blyets volym skall även räknas in för att räkna ut båtens vattenfyllda volym.

I väntan på gjutvaxet för tillverkning av blyformar så gör jag annat. Rorkkulten som blir bakvänd väger tillsammans med axeln i aluminium 200g. Rodret kommer ha en kärna av cederträ. Jag har laminerat överkanten på skotten för att ha något ordentligt att fästa däcket i då jag inte kan lägga remsor invändigt på alla ställen. Skottet/förstärkningen vid rorkulten får en extra remsa därför att den skall hålla skotskenan. Vp-rör till roderlinorna för att få ett tätt utrymme baktill. Jag vill inte få in en massa salt där.

Peket kommer att ha en utsatt position och jag vill inte vara orsak till att någon skadar sig på den så jag gör en kärna av dyneema som jag "klär" med laminat.

Rodret tillverkas av cederträkärna. För att det inte skall slå sig limmar jag ihop fyra delar med väv emellan sidorna profilen blir en Naca 0013. Något annat är inte att tänka på enligt dr. Andersson.

Akterdäck limmas i ett moment. Kan ge vissa lärdomar inför limningen av övriga däcket. Skarven hamnar under skotskenan som är ordentligt förstärkt. För att inte söla ned inuti båten har jag plast emellan. Kan även minska löstagningsproblematiken. Jag har tejpat ribbor tvärs över för att få en jämn kurva som skall passa på skott och förstärkning. Jag behöver göra akterdäcket tidigt så att jag kan passa till röret för häckstaget, som skall gå rakt igenom till sittbrunnen. Detta för att inte få en massa vatten i aktre utrymmet i onödan.

Sista divinycellkärnan lamineras. Denna skall hamna som centralbalk. Dock återstår fler lamineringar och tillpassning. Jag har limmat ihop två delar av divinycellen, vilket sparar lite pengar och inte ger många gram till båtens vikt.

Ämnen för sittbrunnsdiagonaler är grovtillpassade. Dessa är till för att ta upp ökade vridkrafter runt sittbrunnen som öppningen i däcket ger upphov till.

Genom att de avsmalnar bakåt bör jag få gott om plats till mina axlar.

Vantfästena kommer att sitta långskepps vid den inre kanten av diagonalen. Detta är en statiskt stabil punkt och om laminatet är tillräckligt starkt skall det ge en bra kraftöverföring till skrovet.

Masten kommer att sitta upphängd i mastkragen. Det ger stora belastningar. För att inte ta hela tryckkraften från masten i detta fäste skall underfioler fixas. Docl extra förstärkning på mastskottet för att bära mastens krafter. Två fyrfemtimattor.

Huvudskottet får en två lager fyrfemtio plus två extra lager i mitten. Mesta kraften från masten kommer att gå ner i huvudskottet rakt ner i kölen. Två laminatbitar är tillverkade som skall sitta mellan huvudskottet och mastskottet. En på var sida om masten. Dessa är massiva. Åtta lager fyrfemtio - 3,5mm. Men så är krafterna här stora.

Jag lägger en fyrfemtio 60graders biaxial matta i botten för extra kölförstärkning, fibrerna tvärs båten.

Förberedelser för blygjutningen är på gång. Gjutvax införskaffades och värmdes. Storleksordningen 3kg vax går åt till en form. För att kunna få lite rationalitet på arbetet och det är mer än en båts bly som skall gjutas har vi ca 6 kg vax. Det första hälldes direkt ner i kölen. För att kunna lösgöra vaxet och hantera det lade vi in en stång med handtag i ena gjutningen och med rep runt stången i andra gjutningen(bilden). För att gjuta andra vaxpluggen på rätt höjd lade vi i blöt sand i botten och avjämnade denna.

När vaxet kallnat ordentligt togs det ur kölen. När pluggen lösgjordes lossnade en bit bak i kilen som sedan fick värmas fast igen i pluggen. Eftersom bottentackan gjuts en gång är inte den formen lika armerad som den andra formen skall bli.

Rodrets form är färdig och en grundning är lagd. En axel är monterad med ett försök till största noggrannhet. Kan vara mycket med tre rejäla skruvar men hellre några gram för mycket. Nu skall den lamineras med ett lager 160g väv runt om och lite extra kring axelinfästningen. Med noga koll på maxbredden 36mm. Designen är Dr. Anderssons med Naca 0013-profil vilket skall ge ett roder med lågt motstånd och bra stallegenskaper. Eftersom jag ändå skall ha en rodertapp i änden på axeln är denna design den bästa jag kunde få. Jag gör inte rodret större än jag behöver. Översta delen är anpassad som avslutning av skeget och roderprofilen. Rodret kommer väga ca 1.4kg. En kärna i balsa är betydligt lättare.

Förstärkningar kring masthålet lamineras fast. Det är lättare att komma åt att göra mesta lamineringen innan däcket är på. Huvudskottbalken syns på bilden. Det är denna som skall ta upp kölkrafterna. Därför är den rätt kraftig. Pumpen kommer att sitta monterad på denna och förstärkningar kring skruvhål är förberedda. Även en del beslag är måttade för skruvhålsförstärkningar . På bilden syns ett extra skott insatt för kommande limning av däcket. Det behövs för att ribborna inte skall sjunka under limningen. Satte ett extra bakom aktre skottet också.

Efter en hård dags arbete är däcket limmat. Det känns mycket bra nu. En halv ribba är allt som blev över. Med vad som kändes som en vettig arbetsmetod fick jag arbetet avklarat på en dag. Jämför med limningen av skrovet som gick mycket långsammare.

Jag tejpade undersidan av ribborna på flera ställen så att lagom stora stycken höll ihop. Sedan kunde jag vika upp skarven och peta i lim. Överskottet trängde upp och kunde sedan skrapas av. Jag hoppas att undersidan inte skall vara allt för mycket lim på. Men jag kan bara vänta på härdningen och se. Jag använde enkel masktejp för att hålla ihop styckena. Lite tvingar här och där hjälper till. Välvningen syns bra nu när däcket är på. Nu väntar slipning och laminering av ovansidan.

Rodret är färdiglaminerat med en 160g matta på hela och extra kring roderaxeln. Lite finisharbeten återstår. Ovansidan är laminerad med en väv som har kanterna vänt uppåt.

Har gjutit blyet med Janne och Preben. Janne skulle gjuta om en tacka och Preben alla. Prebens formar hann dock inte bli klara till denna gång utan får tas i en extra omgång senare. Ett gott samarbete. Här häller vi blyet i formen. Med rätt utrustning går det bra. Betänk rätt skyddsutrustning.

Mina formar var för klena så dom sprack rejält redan efter första tackan. De bör mao förstärkas rejält. Vill man spara formar för att kunna gjuta om tackor i framtiden bör man ha rejält med armering. Dessutom bör man grada översta kanten i formen för att inte betongen skall spricka i kanten. Det är också eftersträvansvärt att vibrera betongen ordentligt och att den är blöt tillräckligt så att ytan på betongen blir så fri från porer som möjligt. Eftersom blyet krymper rätt mycket procentuellt så är det inga problem med att få blyet att släppa i den breda delen. Dock i den smala delen baktill kan det löna sig väl att grada ända ner i botten då det i reell krympning där endast är marginellt.
Efterhand som vi gjöt, kom vi på att man skall slå ur blyet längs med tackorna, då spricker de mindre. Genom att sätta brädor ovanpå formen ges bättre tryckfördelning och formen höll bättre. Hade vi gjort detta från början hade vi inte behövt spackla så mycket. Jag måste erkänna att ett tag kändes det som om jag skulle behöva gjuta en ny form. Men till slut blev det sju tackor varav den nedersta är lite tjockare och kanske skall delas i fler delar.

Jag kommer att dela tackorna på diagonalen. Dvs över det bredaste partiet av tackan för att kunna få upp tackan genom det trånga området kring kölinfästningen. Snittet illustreras av träbiten på ena tackan på bilden. Tillslut är i alla fall alla tackor gjutna efter enträgen spackling och kommande blyhyvling.

Däcket är laminerat på ovansidan och med två extra lager epoxi för att kunna slipa. Det blir nog synligt trä i däcket. Det ser någorlunda vettigt ut. Jag kommer att lägga lite klarlack med uv-skydd ovanpå. När det härdat ordentligt vänder jag det och slipar och laminerar undersidan.

Jag har grovhyvlat tackornas ovan och undersida plana och sidorna är avjämnade. Här kapar jag tackorna över det bredaste partiet. Snittet lägger jag diagonalt vilket skall göra tackorna så smala att de skall komma förbi den lite smalare övergången mellan köl och skrov. Det brukar vara lite trängre där pga extra tjockt laminat. Snitten kommer att ligga som varannan spegelvända diagonaler för varje tacka så att de hjälper till att packa ihop sig själva. Den undre tackan är lite högre och kommer delas i fler delar. Sågen har blad med härdade tänder. Lite T-sprit hjälper till att hålla tänderna rena. Men det går mycket bra att kapa på detta vis. Jag använder en vanlig elhyvel med härdstålskär. En billig variant duger gott. Lite pressenning bakom så det blir lättare att samla upp blyspånet. Detta sparas till nästa gjutning. Det blir några kilon. Efteråt monterar jag muttrar för lyftstången, M6 är legio. Annat format kan väljas men då brukar man sakna att inte kunna låna lyftstång av kompisarna.

Nu är tackorna i kölen. Det är mycket bekvämt att passa till tackorna med kölen lös. Men man får se upp så att inte överkanten deformeras. Blystapeln är i dagsläget 34cm hög. I morgon skall jag kontrollväga tackorna och även hälla vatten i kölen för att verifiera fyllnadsgraden. Jag är mörbultad. Men det har hjälpt att ha en talja i taket och inte lyfta alla tackorna. Det är inte en gång som man stoppar i dem utan det går några gånger upp och ner.

Så är då tackorna vägda. 198kg. Plus batteriet om 2kg, ger 200kg. Om beräkningarna stämmer blir det mycket exakt rätt vikt bly. Märk att jag hade ca 20kg övervikt innan hyvling. Det gick ner ca 1,6 liter vatten bredvid tackorna. Det får anses som godkjänt betyg på passningen. Man kan på bilden se att bakkanten inte är fylld. Det är dock en väldigt smal bit kvar och blir väldigt känslig eftersom blyet är så mjukt. Men vill man så kan man öka fyllnaden något. Dr Andersson har 1,1 liter omkring sitt bly. Nu skall kölen monteras på skrovet. Det börjar bli kritiska beslut.

Dags att fästa kölen. Innan dess är det bäst att ha dubbel och trippelkollat alla beräkningar. När det känns acceptabelt ångestfyllt är det dags att rikta upp och förbereda kölen. Även här dubbel- och trippelkollar jag. Dels skall den hamna rätt i längsled. Sen skall den sitta rätt i sidled i fram- och bakkant. När detta känns bra kollar jag att den klarar maxdjupet utan straff(några millimeters säkerhetsmarginal är bra att ha).

Det är bra att kolla att rodret och kölen kommer att vara linjerade. Detta kollas genom att sätta i en lång axel i roderhylsan.

När man känner sig tillfreds laminerar jag korta remsor på strategiska ställen.

Dagen efter kollar jag att allting sitter som det skall och om alla extrakontroller ger ok är det dags att fästa kölen ordentligt. Jag lägger tre 450g mattor på utsidan. Eftersom jag har fasat kanten på insidan kommer merparten av förstärkningen sitta på insidan. Jag passar även på att laminera övriga utvändiga skarvar på kölen inkl spetsning av kölens bakkant.

Rollout - Så är den då på vaggan i rätt läge. Bredvid står "Sting".

Insidan kölen är laminerad och kölbalkar är ditlaminerade. Den främre kölbalken är extra kraftig då den skall ta upp köl- och mastkrafter. Det som saknas är förstärkningar av balkens ovansida. Huvudbalken, som syns på bilden, kommer att ta upp en del momentkraft från kölen, därav den lite bredare flänsen nedtill. Upptill blir inte krafterna lika stora. Ytterligare förstärkningar skall monteras.

För att vara säker på att arbetet inte går fel innan däcket fästes permanent så passar jag på att testa flytläge och deplacement i mätbaljan som flottiljens båtar mäts i. Det är så mycket lättare att arbeta i båten innan däcket läggs på när beslag och förstärkningar utförs. Vid mätningen satte jag först ut mätmärkena med tejp för att sedan verifiera hur mycket vikt och var vikten placerades. Det visade sig stämma rätt bra efter inledande besök av Murphys lag. Detta ger en bekräftelse att program, egna beräkningar och byggandet har avlöpt rätt väl enligt plan.

Många beslag har torrmonterats innan däcket limmas på plats. Det är lättare att planera och delvis borra för beslagen som sitter svårt till. Däcket har nu passats till och limmats på plats. Jag skall sedan lägga en remsa väv runt skarven för att säkerställa att det inte spricker. Sittbrunnen är tillsågad och väntar på sarg.

Som sarg till sittbrunnen var jag länge inne på en i plast med rejäl droppnäsa. In i det sista har jag tvekat och när jag såg embryot till plastsargen på trädäcket insåg jag att det måste bli en sarg i trä. Hasse har en mall som jag kunde använt men lite av glädjen är att bygga från grunden. Det tog inte så lång tid att såga ut en båtanpassad mall till sittbrunn i board. På den monterade jag lite tvåtumsvirke som jag sågade till kanten på. För att inte faneret skulle fastna i mallen använde jag åter hederlig ductape. Jag klöv teakbrädor i ca 1mm tjocka faner. Det går bra med lite försiktighet och en uppochnedvänd cirkelsåg. Det går att köpa färdigt faner. Sedan går det åt många tvingar. Jag har limmat hela varvet runt sargen. Det går bra att limma delar av sargen och laska ihop delarna. Nu väntar jag spänt på att det skall härda ordentligt.

Nu ligger båten med kölen i vädret. Detta för att underlätta lite invändig laminering i sittbrunnen. Förstärkningar kring masthål och vantinfästningar. Vantfästena är nu utklurade och kommer att sitta i skarven mellan däcket och diagonalerna längs sidorna. Denna punkt är statiskt bestämd och skall ge en bra överföring av krafterna från riggen till skrovet. Jag kommer naturligtvis använda mig av underfioler då den uppstyvande kraften i dessa vida överstiger kostnaden i fråga om vikt och var vikten är placerad. Den randiga väven som syns är peelply som används för att få släta ytor som inte behöver slipas innan man limmar epoxi igen.

Justerad excenterlås i rf. Bockningen kommer att ligga i skarven mellan diagonalerna och däcket.

.Efter en stunds diversifiering så är åter fokus på CROss ettan igen. En plakett är köpt från ISAF. Den måste finnas om man skall kunna mäta in båten i tvåfyraklassen.

För grannsämjans skull är båten flyttad till verkstan för finisharbetena. Det luktar en del när man spacklar plastspackel. Men framförallt luktar det när jag skall måla den med tvåkomponents polyuretanlack. Den är thinnerbaserad.

Jag har slipat hela skrovet för att jämna ut eventuella ojämnheter som sticker upp ur färgen. Eftersom jag gjorde en större linjeturning innan plastning bör det vara mindre spacklingsarbeten. Egentligen bara utjämning av ytan. En del spackling blir det kring övergången mellan köl och skrov.

Nu är skrovet slipat och spacklat till någon sorts nöjaktigt resultat. Efter grundfärgen ser man mer om skrovet är jämnt. Fördelen om det är jämnt är att man inte behöver slipa mellan grundfärg och lacken utan kan måla vått i vått. En produktionsfinish kanske det inte är men det får duga till farttester.

Nu ligger två lager lack på. Imorgon skall ytterligare ett lager lack på. Ser bra ut på håll.

Båten är färdigmålad för denna gången. Jag kunde lagt ner mer arbete på att höja finishen. Men det hade tagit två veckor till och nu vill jag bara få båten färdig för sjön så att tester kan börja. Om vi får se den på VM står skrivet någonstans men det är inte uteslutet än.

Nu börjar monteringen. Ett tätslutande lock monteras över rorkulten. Jag vill inte ha in något saltvatten där som med tiden tynger ner frigoliten. Ett genomskinligt lock gör att man kan kolla linorna utan att öppna. Vangen monterades, och kindblocken hamnade lite för nära skenan men skall inte vara något större problem. Jag vill inte borra upp nya hål i trädäcket.

Sargen monterades på plats medelst limning. Det är någorlunda bred anliggningsyta så det bör hålla. På bilden ses även en del beslag monterade. .

Den famösa peken monterades. Den fick sedemera förstärkas då den kroknade under tryck.

De kullagrade roderlagren, ett upptill och ett nedtill monterades. Utvärderingen av detta skall bli kul. För att se hur mycket friktion du har i ditt lager så ta tag med ena handen nedtill på rodret och lägg belastning på samtidigt som du vrider på rodret då får du en uppfattning om du tycker det är värt att lägga ned lite tid på bättre roderlager .

Efter att alla beslag monterats är det dags för sjösättning. Det sista momenten tog mycket mer tid än beräknat. Man slås av hur många detaljer det är som skall monteras. Men det är bara att räkna alla skotråttor som båttypen har, ca. 20st.

Nu kommer momentet att injustera allting. Eftersom allt är nytt kan det ta lite tid, då många lösningar är nya också.

Snart stundar segling!

En stulen stund av lycka!

Har jag byggt på lådan i ett år så skall jag till Kolding även om jag bara seglat fyra gånger innan.

Det är inte lätt och se mig, swe439. Men skoj var det. Allting fungerade sånär som på att kvadranten lossnade under andra racet och jag var tvungen att bryta. Jag blev dock snabbt inbogserad och kunde reparera och sätta en låsskruv i kvadranten. Efteråt upptäckte jag att mitt nedre roderlager hade lossnat och det förklarar det något tröga styrningen. Jag kom ut igen till tredje racet och med tio minuters marginal startade jag igen. Annars fungerade allt som det skulle. Lite justeringar kommer att göras på olika detaljer. Men dessa kände jag till innan starten i Kolding. Jag slutade 35:a och känner mig nöjd men inte belåten. Nu skall vi hem och jobba med intrimning för att se hur långt båten kan gå. Men en första test får det ses som.

Epilog

Egentligen kan man aldrig avsluta ett projekt förrän möjligen man sålt båten, bränt ritningarna och tappat minnet. Men en liten summering kan ändå vara på sin plats. Jag ville med projektet dels tilfredställa min egen vilja att arbeta kreativt och samtidigt visa att det går att göra ett sånt här projekt under enkla former och med endast handverktyg färdigställa ett projekt. Det skulle innefatta alla delar i projektet. Det finns delar av projektet som man kan köpa av andra om man vill minska sitt totala åtagande. Det finns många olika sätt att förverkliga ett sådant här projekt på. Jag har lagt ca 700 timmar på projektet och jag har njutit mestadels. Vissa moment trilskas mer och andra mindre. En stor glädje har varit att hitta på egna lösningar och egna varianter av andras idéer. Jag har inte haft speciella förkunskaper i något av momenten utan så gott det gick "fuskat i andras yrken". För att råda bot på denna brist är det bästa rådet att lyssna på råd. Är då eftersmaken överensstämmande med idén? Det känns bra så här långt. Klart man hoppats på en stor framgång, vilket jag inte ser ännu. Jag har dock inte känt att slutet på projektet är nått så vi får se. Under byggnationen så tänkte man bara på bygget, nu när båten är klar vill man bara att den blir så snabb som möjligt. Båten är döpt till "Joyeuse" som var den frankiske kungen Charlemagne´s mytomspunna svärd som kan beskådas på Louvren(om det nu är äkta eller ej?). Namnet passade även mycket bra till projektet som helhet - "Lyckobringaren".

Båten har fått nytt roder och i dagsläget just erövrat klubbmästerskapstiteln. Det gamla rodret var något litet i tvärarea och med för lite svepning och därmed för litet tryck på pedalen. Ev blir det ny segelplanskonfigurering till nästa år som test.

Teknisk summering: Tidsåtgången har varit ca 700 timmar. Eftersom epoxin kräver tid för härdning är det bra att ha nära till lokalen så att inte tiden går åt till transport. En egen gissning är att det är ett medelsnabbt bygge. Båten är byggd i garaget, ca 2,5x5 meter. Kostnaden uppgår till ca 40.000 SEK. Segel och vagga ingår inte i kostnadssummeringen. Fördelningen är ca knappt hälften i båten och och resten mast och beslag. Enkla handverktyg är allt som behövs för att bygga båten. Möjligen bidrog epoxin till att min excenterslip blev utsliten och en ny fick införskaffas. Man bör vara försiktig med epoxin som är starkt allergiframkallande.

bild från KM -07

vintersegling 2/12 -07

PS. Speciellt tack riktas här till, utan speciell rangordning, Peter Andersson, Preben Andersen, Hasse Malmsten, Pelle Lindell, Christer och Gull-Britt på Båths, Niklas Hurtig, Dick Lindgren, Magnus Timerdal och resten av Göteborgsflottiljen för handfasta råd och dåd. Min familj har fått stå ut med en "lycklig dåre" som med ett leende smitit iväg ner till källaren. Om jag någon glömt att nämna ber jag här i förväg om ursäkt TACK! DS.